Efter två timmar...

som fotomodell, fick jag till slut en liten rökpaus...

Charm

utstrålning...

och integritet...

Intimt landskap

i min närhet...målades av frosten och vintersolens mjuka strålar.

Tigerns missade byte

blev min macromodell för en kort minut...

Jag mötte familjen vacker...

denna disiga regntunga söndag och vips så kom leendet tillbaka.

Efter att vi studerat varandra en liten stund vände hela familjen åter till den skyddande skogen.

Oro, eller förtröstan?

vad känner vi?

Let´s dance...alla lyckliga hundar

som vi mötte på Irlands sydvästkust, karg, väderutsatt, men oooh, så underbar...här känner man att man lever, tar inget för givet... återigen...man fångar dagen...

Ett steg till...

och du har nått toppen, vidunderlig utsikt utlovas... inte som när jag nådde toppen på Kebnekaise och knappt såg handen framför mig. Bilderna jag drömt om flög sin kos i de vitvita kompakta dimmolnen...

Vinterstilleben...

mitt i sommaren, skänker svalka och tröst


och påminner oss om att varje årstid har sin tjusning...
fånga dagen!

Ett litet monster

i min sallad...

Flitig liten vän

trotsar den tropiska värmen i jakten på nektaren...den ljuva

Apropå värmebölja

så minns jag Skottland 2005. Drygt två veckor och knappt en droppe regn...så långt ögat kunde se...
Hur som helst så var det ovanligt vackert, eller som Skotten sa... på sin underbara dialekt...its lajk in Shcpain, blooody wharm...
Brora Links är en tuff och utmanande golfbana när vädret är typiskt Skotskt, men denna höstdag blommade den ut i förtjusande charm.
Tjurkalvar och baggar samsas med oss hackare och kombinationen är världsunik.
Idag börjar The Open med ångerfulla, halta Tigrar och annat löst folk... är vädergudarna nådiga...eller?

Hot like hell

och hjärnan kokar över. Tvärdrag i hela huset och rovdjuret helt utslaget... inte ens fåglarna orkar sjunga...längtar efter vatten gör vi alla, både växter, djur och homo sapiens.

Vatten, vatten, vatten

vi har det i överflöd, bara att ta för sig...vilken lyx...något vi tar för givet och önskar att det befriar oss från den tryckande värmen.

Elva noll, noll och tjugotre noll, noll... dygnet runt skänker det svalka och ger liv till våra törstande livsandar.

Sista natten i det gudomliga ljuset

i sällskap med sommarens virtuosa Tärnor.

Vi hittade dig till slut

du vackra bedagade Guckussko, väl gömd i den norrlänska myggmarken. Nästa år kommer vi en vecka tidigare, då står du stolt i din yttersta prakt.

Pica pica planerar

nya retsamma upptåg, frågan är...vem ska vi reta...och hur...en liten flygbombning kanske?