Trots givna mönster...

och väl trampade stigar...måste vi våga ta sidospår för att nå våra mål...

Vart har alla "mina" rådjur tagit vägen?

Jag saknar er skönhet och er ständiga vaksamhet...har den brustit och ni har blivit offer för två eller fyrbenta jägare? Undrar så, då jag inte har sett en enda liten skymt de senaste två månaderna...

Träffade Pinoccio idag...

Förunderliga former...

och figurer uppstår, när fukten och kylan leker byggmästare...

När det fula blir...nästan vackert

Årets andra algblomning...när vinterns klara, "rena" vatten borde vara här...

Vitt, vitt och vitt

Nu är den här...

den vackra, förrädiska och ständigt oroande...den VITA årstiden...vi bäddas in och bylsas på och ibland bara njuter vi... av skönheten och renheten.

Beslöjad tunnelbana

Så här vacker blev jag...

när min kära man fotade med min kamera utan att justera inställningarna...innan han tryckte av...

Ödmjukhet...

och självinsikt...en bristvara?

Snart är den här...

den vita...

En helg fylld av...

abstraktioner...

impressioner...

och samvaro med goda vännerna och tillika äktenskapsförmedlarna C & C.

Tiden rusar iväg och vi med den...

Idag, för tjugo år sedan möttes vi under ytan i Kalixälvens utlopp, vid vraket "RankAnna"...luft +8, vatten +5 och sikten obefintlig. Här på bilden, från en sänkt DC3:a utanför Montego Bay på Jamaica var det något varmare...och betydligt klarare vatten...kraaam!

En lätt bris...

i de avlövade Asparna... viskar om vinter och snö.

Vi är vad vi ser...

gyllene fångar... eller livsnjutare?

Asparna talar

och berättar sagor om tider som flytt.

En poetisk betraktelse

över sommaren som var lång och varm...ibland alltför varm... och nu exploderar hösten i färgkaskader under några få veckor...förbereder naturen, djuren och homo sapiens inför gnistrande vita, krispiga dagar...mmm. Vilken ynnest att få uppleva årstidernas växlingar...

Sparsmakad höstglöd...

eller överdådig, näst intill vulgär...olika sidor av samma tema.

Storm...

höstens avigsida...

Gratulationer idag...

till Maia...min äldsta vän, i förrgår en liten docka...idag en värdig farmor

Marianne!...en höstblomma till Din ära!

Som allra vackrast...

är hösten... när solens sista strålar färgar björkarnas stammar i ljuvaste pastell...

Höstens andra ansikte

är blekblått och ger en föraning om vad som komma skall...