Lika...och väldigt olika

havsis...mälaris, ren...smutsig, alltid fascinerande.

Flickan och hunden...

deras...och allas våra alter egon...skuggar och förföljer oss...på gott och ont.

Rostig och tung...

efter vintern...men vacker ändå?

Skärgården sedd genom telet...

och genom macrot...

Isdamens dagar är räknade...

snart,snart...är den långa kalla vintern ett minne blott...och färgerna kommer åter...mmm

Nattens figurer...

dröm...lek...gemenskap eller utanförskap...

Visst är jag fin...

eller?...försöker anstränga mig...snälla...säg ja!

Med en doft av vår...

och färger som smeker våra sinnen...står dom där stolta och livsbejakande...i sin glasvas.

Vi vandrar och drömmer...

om att vara lätta som fjädrar...kunna gå på vatten...

Ensamma vargen är trött...

men ändå fortfarande lite nyfiken...funderar, rerflekterar...över kotterier, grupptillhörigheter och måsten...

Idag, vid havet...

det fortfarande isbelagda...mötte jag luftens giganter, klippornas grafik...och själen fick åter ro...

En helg fylld av känslor...

vanmakt, hjälplöshet, medkänsla, rädsla, ödmjukhet och en otrolig respekt för naturens obarmhärtiga krafter...fyllde mig med vånda men till slut även med glädje i att finna egen kraft och inspiration inför lördagens Vernissage. Ett stort Tack till alla Er som kom... inspirerade, entusiasmerade och investerade! Tack!

I väntan på våren...

båtarna, livet och kivet som återvänder...

Att lyfta blicken...

se ljuset på andra sidan...känna vårens vind...

Inte en Trana i sikte...

vid vårt besök på den vackra Falbygden...dock lite vintergrafik med svart bördig jord och vid trandansen...oljefångade fjolårslöv.

På Issafarin träffade jag...

två från "the big five"...kanske tre...