Vår vän, vår vackra, handikappade vän...
Minns ni örat?
http://www.gertiebgranvik.com/2012/01/orat.html
Han kom som en frisk fläkt, som en vintervind för två år sedan...
Snön var meterdjup, han och hans familj led svårt, vi gav dem mat, de kom på besök varje kväll, varje natt...till slut även på dagen då kölden blev för svår.
Saknade var de förra vintern, men så, en månads kyla och de kom tillbaka...
Nu var örat inte bara örat...utan nu var örat även "treben"...
Vi sa, vi tänkte...han kommer aldrig att överleva...
men så fel...och så otroligt glädjande...han lever, mot alla odds.
Han kom igår, återigen...vi sågs, våra ögon tårades...han är här...och tron på livet, hoppet inför framtiden, insikten att även de till synes svaga och uträknade kan vara starka, har en plats, har ett berättigande...kom sakta tillbaka.
Örat, treben har vänner, riktiga vänner...
lilla Väna och stolta Jag, med ishornen...
Ja, han har det bra, han är en kämpe, en överlevare...en personlighet som kanske...kanske...kan lära oss homo sapiens något...i den bästa av världar...ett önsketänkande...men, jag hoppas...jag vill och försöker tro.
Men gud vad underbart att du fick denna upplevelse med dessa fantastiska varelser.
SvaraRaderaVad glädjande att se hur den har kämpat sig igenom alla strapatser o klarat sig till synes väl. Underbart att se genom dina fantastiska bilder o tillika tankar !
Ha en fin helg Gertie !
Åh, Gertie....
SvaraRaderaJag saknar ord, så rörande är ditt inlägg...
Kramar Halina
Her triller tårene, Gertie. Så rørende og vakkert skriver du i dag. For en sterk og herlig historie. Det er kaldt hos oss i dag, men DU varmer, Gertie.
SvaraRaderaSå fint du skriver:) Og for noen nydelige bilder!
SvaraRaderaØnsker deg en flott helg!
:)
Å så herlig å lese dette! Virkelig rørende og flotte bilder,
SvaraRaderaKlem fra Tania;-)
Vilken underbar upplevelse och så fint och rörande du illustrerat det i bild och text. Är övertygad om att han visste var det bor godhjärtade och hjälpsamma människor.
SvaraRaderaKram,kram
Så rørende vakkert... Han finner tilbake til de gode menneskene...
SvaraRaderaDet første bilde er magisk...
God lørdag til deg, min venn
Tenk at den overlever i naturen som er så tøff. Nydelig og rørende historie og flotte bilder til.
SvaraRaderaØnsker deg en fin fotohelg.
Klem fra Hilda
Åh, så fint. blir rörd av både bilder och ord.
SvaraRaderaVilken tur att den söta trebenta har en så go granne som brukar bjuda på mat när vinterkylan slår till.
Tusen varma kramar till dig
Det måste vara en riktig överlevare som besöker dig. Och dessutom har han och hans vänner tur som hittat en godhjärtad människa som hjälper till med mat. Fint skildrat i ord och bild av dig.
SvaraRaderaFantastiskt..i sanning en riktig överlevare. Underbart Gertie !
SvaraRaderaUnderbart Gertie. Underbart. Vet inte vad jag mer ska säga än Underbart :-)
SvaraRaderaVakkert og veldig rørende !!
SvaraRaderaHa en flott dag :)
Så fint skrivet...Att den har klarat sej med tre ben...stackarn...Mvh Susanne
SvaraRaderaJavisst har vädret varit upp och ned...men vintern börjar sakta ta form här uppe :)
ha det gott!
Underbart och rörande att få se örat igen! Hoppingivande och kärleksfullt skrivet! Kram från Catrin
SvaraRaderaWoW!!
SvaraRaderaNämen nuuuu så förstår jag, ååååh gud så underbart Gertie!!! Åååh, mina ögon tåras och jag blri så himla glad!!
SvaraRaderaJa, dom kom tillbaks, för dom kunde aldrig glömma vem som gav dom kärlek, vem som brydde sig!!
Lyckotårar här, Gertie!!
Sen måst ejag bara få säga, vilka gudasköna bilder!! Jag har tittat på den översta om och om igen, jag har aldrig sett en vackrare rådjursbild!! Den ser målad ut, den har helt makalöst vackra toner och den är såååå otroligt vacker!!
Varma kramar til dig och Treben och hans fina värnner!!