An Der Scönen Blauen (grauen) Donau

L´heure bleu a´la Budapest

Back to Szentendre after 30 Years...

och så börjar min resa i minnet...
Eller rättare sagt...det minne jag inte har av Szentendre:)

Så frågar jag mig då, jag som alltid har rest och fortfarande reser...minst en gång i månaden, om det vi definierar som resa är minst 1000km bort...

Varför reser jag?

Min första "långa" resa gjorde jag tillsammans med mina föräldrar 1959, jag var då 4 år. Vi bilade genom hela långa Sverige...från Kalix till Varberg...då ca: 1500 km.
På den tiden otroligt exotiskt och så ovanligt att Hallandsposten (?) gjorde ett stort reportage av och med de "långväga" gästerna...

Ja, på den vägen är det och på den vägen kommer det antagligen att fortsätta så länge jag lever.
Många år och många länder har passerat...någonstans runt 70 tror jag.
När jag var drygt 20 bestämde jag mig för att ha avverkat hela världen innan 30...men livet tog sin egen vändning, som det så ofta gör...och en hel del återstår.
Men...idag är det inte längre så viktigt "att pricka av"...det viktiga är att njuta av upplevelser, nya kulturer och då och då komma tillbaka till ett "nygammalt" ställe.

Favoritländer och favoritstäder bevarar jag för mig själv...att göra sina egna upptäckter och misstag är två av de ingredienser som berikar livet och ger guldkant i tillvaron. Jag reser och har alltid rest "på egen hand"...numer tillsammans med min kära make som delar mina värderingar.

...On the Road again...